Frågan ställdes i en artikel 1980 i Deutsche Medizinische Wochenschrift "Warum sind Kurtzsichtige intelligenter?" och besvarades med antagandet att intelligenta och närsynta män och kvinnor attraheras av varandra och får intelligenta och närsynta barn o s v.

Tanken är tilltalande inte minst för mig själv, som är den förste studenten i min släkt och tillika den förste med kraftig närsynthet. En dansk undersökning tycks styrka detta - varannan student är närsynt medan endast några få procent av lågutbildade är det.

Men det har på senare år kommit fram forskningsresultat som tyder på att närsynthet inte är någonting som är programmerat i generna eller omöjligt att påverka. Man har t ex funnit att närsynthet nästan inte alls förekommer bland grönländare ett par generationer bakåt, men att andelen närsynta stigit från ett par procent till tolv procent på trettio år.

I själva verket tycks ögat ha förmåga att anpassa sig till användningssättet, så att närarbete i barndomen, i synnerhet läsning, ökar ögats längdtillväxt och brytningsförmåga - man blir närsynt och ser bra på nära håll men sämre på långt håll. Sannolikt beror detta på att ögat måste ackomoderas vid seende på nära håll (det är denna ackomodationsförmåga som försvinner när ögats lins blir stelare i 40-50-årsåldern och vi måste börja använda läsglasögon).

Sedan ett par hundra år har lösningen på problemet med närsynthet varit glasögon med negativa linser, minusglas. Dessa glas sprider ljusstrålarna från avlägsna föremål så att ögat uppfattar även dessa som om de befunne sig nära ögat. M a o "luras" ögat att ackomodera även vid seende på långt håll. Är det kanske så att glasögonen rent av förvärrar närsyntheten? Ja, mycket talar faktiskt för att det är så, att ivrigt studerande och användning av minusglas förvärrar närsyntheten.

Man har gjort djurförsök - det etiska i detta kan diskuteras - på apor. Man har funnit att unga apor som tvingats bära minuslinser efter en tid blivit närsynta.

Om man istället använder läsglasögon, d v s plusglas, redan i barndomen, kan ögat slappna av - slipper ackomodera - och möjligen hejdas utvecklingen av närsynthet. Detta bekräftas av professor Ehinger, ögonkliniken vid Universitetssjukhuset i Lund, i en artikel i Läkartidningen 1997. Att förmå barn i den här åldern att verkligen använda läsglasögon är emellertid inte det lättaste.

En läkare i Taiwan har enligt samma artikel framgångsrikt hindrat sina egna barn från att bli närsynta med hjälp av ögondroppar med atropin - sådana droppar används av ögonläkare ibland för att hindra ögat att ackomodera vid ögonundersökningen och för behandling vid vissa sjukdomstillstånd under kortare tid, men i detta fall hade dropparna använts kontinuerligt under hela uppväxten. För att se klart på nära håll tvingas barnen då använda läsglasögon. I Hong Kong och Japan tycks för övrigt extrem närsynthet vara vanligare än här i Sverige.

KAN NÄRSYNTHET FÖREBYGGAS?

Under långa tider har läkarvetenskapen svarat nej på den frågan och och inte haft någon säker förklaring till närsynthetens orsak. Allmogen har däremot sett och insett sambandet mellan boklig bildning och behovet av glasögon. Svaret från expertisen nu tycks vara; ja, åtminstone i viss grad. Några praktiska konsekvenser har detta inte fått, i varje fall inte ännu. Möjligen uppfattas närsyntheten som något bagatellartat, vilket i så fall är fel - höggradig närsynthet är åtminstone ett hinder i många sammanhang och kan i vissa fall medföra ögonskador och bestående synnedsättning. De forskningsresultat som finns har enligt min mening inte alls fått den uppmärksamhet som vore rimlig, med tanke på problemets omfattning, och något intresse från hälsovårdande myndigheter eller utbildningsväsendet har inte märkts. Någon opinion bland dem som drabbats av detta "bortglömda handikapp" kan inte heller förväntas, så länge närsyntheten betraktas som något ödesbestämt.

NÅGRA ENKLA RÅD kan man dock ge:

Använd så kraftig belysning som möjligt vid närarbete.

Håll så långt avstånd som möjligt till boken eller dataskärmen.

Gör ofta paus i arbetet och flytta blicken till avlägsna föremål, titta ut genom fönstret t ex.

Att ligga i halvmörker i sängen och läsa är alltså inte att rekommendera för barn och ungdomar.

Frågan om "minus eller plusglasögon" är kontroversiell, men ta åtminstone upp en diskussion med vederbörande optiker eller ögonläkare om det blir tal om korrigerande glasögon till ett barn med begynnande närsynthet. Med tiden kan detta kanske leda till en ökad medvetenhet och forskning inom området.