FOTOGEN och NOSTALGI

om vårt behov av ljus och värme

Fotogen
I mitten av 1800-talet framställdes för första gången fotogen, genom destillation av petroleum (bergolja, råolja). Fotogen blev snart populärt som ersättning för animalisk olja (exempelvis valolja) i den tidens lampor, som var försedda med veke i olika varianter. En biprodukt vid fotogentillverkningen var bensin, som med tiden givetvis kom att få användning som fordonsbränsle.

Intressanta apparater
För några år sedan vaknade mitt intresse för fotogenapparater. Skenet och susande från en fotogenlampa får mig att minnas kvällar hos min mormor på 1950-talet, och lukten och ljudet av ett brinnande fotogenkök erinrar om en bilsemester med familjen till Öland 1957.
Svenska snillen
Dessutom utgör de här apparaterna en anknytning till teknikhistoria med svenska snillen och uppfinnare. Fotogenköket var under första halvan av 1900-talet en viktig svensk exportprodukt och varumärket Primus så välkänt i hela världen att det kom att användas som en beteckning på alla fotogenkök oavsett tillverkare. Att på så sätt förvandlas till ett varumärkesord är en ära som tillfallit ett fåtal varumärken, exempelvis aspirin, nylon, teflon, termos, dynamit.
När det gäller fotogenkök - på am. engelska kerosene (pressure) stove, br. engelska paraffin stove - är det främst fyra svenska varumärken som blivit kända och uppskattade, för att inte säga älskade, både bland friluftsmänniskor och samlare på alla kontinenter, nämligen Primus, Svea, Optimus och Radius.


Primus
Uppfinnaren Frans Wilhelm Lindqvist är den som främst är förknippad med fotogenkök. Han föddes 1862 i Västergötland. Som verkstadsarbetare vid AB Separator i Stockholm konstruerade han en effektiv brännare där fotogen från en behållare där luft pumpas in pressas genom den uppvärmda brännaren, förgasas och förbränns effektivt med en sotfri och het låga. Tillverkningen startade 1892 i liten skala men ökade snart då marknadsföringen och försäljningen togs över av Berndt August Hjort & Co, som även sålde rörtänger och skiftnycklar uppfunna av ett annat svenskt snille, Johan Petter Johansson. Under namnet Primus blev köket en världssuccé. I reklamen framhölls att primusköket följt med på Roald Amundsens expedition till sydpolen och senare med Edmund Hillary till toppen av Mount Everest. Även fabriksverksamheten övertogs 1918 av BAHCO. Rätten av producera och marknadsföra fotogenkök under namnet Primus såldes 1962 till konkurrenten Optimus. Då hade gasolapparater sedan början av 1950-talet successivt tagit allt större marknadsandelar.
På bilden ett Primus No 5 S:or i mint condition, årtalsmärkt AD vilket innebär att det är tillverkat 1939.
Svea
Det andra stora snillet i det här sammanhanget är Carl Rickard Nyberg, som föddes i Arboga 1858. I sjuttonårsåldern flyttade han till Stockholm och fick arbete i en mekanisk verkstad. Han kom bland annat att intressera sig för att förbättra de (ofta ganska farliga) lödlampor som användes av rörmokare på den tiden, och han kom fram till en modell där bränslet förgasades på ett sätt liknade det som beskrivits ovan (före och oberoende av F W Lindqvist). Han tog patent på sin blåslampa 1881. Fem år senare träffade han Max Sievert som innehade en importfirma i maskinbranschen. Denne åtog sig att ta hand om försäljningen och övertog även fabriksverksamheten 1922. Efter att Primus också startat tillverkning av blåslampor började Sievert i sin tur konkurrera på fotogenköksområdet och producerade sådana under namnet Svea.
På bilden ett Svea 5.
Optimus
En konkurrent till både Primus och Svea var Optimus, vars verksamhet inleddes 1899 i en verkstad på Kungsholmen i Stockholm. Produktionen flyttades till Upplands Väsby 1908. Sedan 1983 finns företaget i Småland, och marknadsför fortfarande avancerade produkter för friluftsliv, exempelvis Optimus Hiker, som kan eldas med såväl (kemiskt ren) bensin som fotogen eller diesel eller till och med flygbränsle!
Som omnämnts tidigare förvärvade Opimus rätten att marknadsföra fotogenkök under namnet Primus på 1960-talet, och detsamma gäller namnet Svea.
Köket på bilden här är ett Optimus No 7. Det är försett med inbygd rensnål, därav ratten på sidan. Den är alltså inte till för att reglera lågan, det gör man genom att fylla på mer eller mindre luft i tanken, som är försedd med en pump på sidan och en pysventilskruv i påfyllningslocket.
Radius
Företaget Radius bildades 1913 av arbetare vid Primusfabriken i Stockholm i samband med en långvarig strejk. Man fick stöd av bland andra "den röde bankiren" Olof Aschberg.
Köket på bilden är ett exempel på de mindre campingmodellerna, mest kanske tänkta för fotvandrare eller cykelturister. Modellen heter Radius No 21.
På bilden finns också den tillhörande lilla plåtlådan (ungefär så stor som två smörpaket)som det isärtagbara köket och tillbehören med viss klurighet kan packas ned i, och vindskyddet som är avsett att placeras utanpå brännaren.
Andra märken
Här är till slut ett par ovanligare märken, Prince och Svecia, tillverkade av Karl Fr. Erikssons Metallfabriks AB Eskilstuna. Namnen verkar avsiktligt likna de mera kända förebilderna.
Modellen Prince No 5 härintill har en sk tystbrinnande brännare, där fotogengasen fördelas genom en mängd små hål i den s k huven och brinner som en gasspislåga med ett svagt susande.

På köket här intill modell Svecia No 1 är lågformsringen inte monterad, vilket gör att brännaren ser naken ut (det är en s k susande brännare, snarare borde den kanske kallas dånande).
Verktyget på bilden är en ledad nycket som används om man behöver byta ut brännarens munstycke.

1984 utgavs med anledning av det svenska patentväsendets 100-årsjubiléum en serie
frimärken som erinrade om viktiga svenska exportframgångar, bl a primusköket.

Alla fotografier på sidan är från min egen lilla samling av fotogenkök.

Åter till startsidan.